Den grafiska konsten är mycket gammal och ändå ständigt aktuell. Den såg först dagens ljus vid 1400-talets början i form av andaktsbilder och bokillustrationer utförda i träsnitt. Under århundradenas gång utvecklades därefter en mångfald av andra tekniker, där de vanligaste är kopparstick, etsning, torrnålsgravyr, xylografi och litografi. Gemensamt för dem alla är att de har tjänat en sant demokratisk konstart som inte är byggd på det unika verket.

Ett grafiskt blad skiljer sig nämligen från alla andra konstverk genom att det är ett originalkonstverk tillkommet under konstnärens överinseende som samtidigt mångfaldigats i en viss bestämd upplaga. Grafiken vänder sig därför alltid till mer än en betraktare. Länge var grafiken det enda sättet att mångfaldiga bilder och utnyttjades därför flitigt både i världslig och religiös propaganda liksom i pedagogiskt syfte. Kända konstnärer som Rubens spred dessutom sina bilder i grafiska avbildningar för att befrämja sitt rykte och få nya beställningar.

I en tid präglad av massmedial kommunikation och globala perspektiv förtjänar grafiken därför förnyad uppmärksamhet. I motsats till merparten av konst kan den i en tid präglad av reproduktioner ännu förmedla det konstnärliga originalets magi till en stor skara betraktare. Detta gäller i hög grad även de verk som visas i Dalarna i svart och vitt.

Torsten Gunnarsson, utställningskommissarie