För att få ut maximalt av besöket på Carl Larsson-gården rekommenderar vi att du kommer under lågsäsong 1 oktober-30 april, då har vi mest tid och plats och kan tillgodose gruppens önskemål bäst.
Carl Larsson-gården inte är ett traditionellt museum utan ett hem som har stått orört i mer än hundra år. Hemmet ägs i dag av Carl och Karins släktingar och besöks varje år av ca 60 000 personer.
Så kommer du hit:
För skolor i närområdet är det enkelt och smidigt att boka resan genom Kulturbussen (Dalatrafik). Ett annat alternativ är att ta buss nr 64 från busstationen i Falun. Kliv av vid Spar Paletten (mataffär mitt i byn) och gå ca 75 m tillbaka i bussens riktning mot bron och sväng till höger in på Carl Larssons väg, som leder dig till Carl Larsson-gården.
Specialvisningar med olika inriktning (ca 45-60 min)
1. Traditionell visning
En traditionell visning av huset tar ca 45 minuter. Ett alternativ är att koncentrera visningen till några rum som gruppen är speciellt intresserad av. För att fånga upp frågor och ge tid för diskussion avlutas visningen med att gruppen samlas i stora ateljén.
2. Konstnären Carl Larsson
Visningen riktar sig till grupper – t ex bildklasser på högstadiet, estetelever på gymnasiet, studenter inom grafisk teknologi och bild på högskolenivå – som är särskilt intresserade av Carl Larssons konstnärskap. Visningen avslutas med en diskussion kring Carl Larssons olika konstnärliga uttryckssätt och behandlar följande områden:
Friluftsmålaren
Den treåriga vistelsen i den franska byn Grez innebar ett konstnärligt genombrott för Carl Larsson, framförallt verket ”Oktober”. Han målade akvareller med enkla naturmotiv, som flödade av ljus och lätthet, ofta med en person i förgrunden, och han etablerade en personlig stil med tydlig inspiration från de japanska träsnitten.
Sundbornsepoken
1888 fick familjen Larsson stugan Lilla Hyttnäs i gåva från Karins far, men den s k Sundbornsepoken inleds först 1901 när familjen bosätter sig permanent i Sundborn. Med sin idylliska skildring av familjelivet på Lilla Hyttnäs la Carl Larsson grunden till sin enorma popularitet.
Porträttmålaren
Förutom självporträtten var familjemedlemmarna favoritmodellerna, ofta med en idealiserad Karin i huvudrollen. Men även andra, t ex konstnärskollegor och författare som August Strindberg, skådespelerskor, societetskvinnor, barn, bönder och hantverkare i Sundborn, porträtterades av Carl Larsson genom årens lopp.
Monumentalmålaren
Monumentalmåleriet är Carl Larssons minst kända sida. Familjen Bergöös hus i Hallsberg (Karins föräldrahen), Elementarläroverket för flickor i Göteborg, ”Dramats födelse” i Dramatens foajé och Operaplafonden i all ära, men mest kända är Nationalmuseifreskerna. I synnerhet ”Midvinterblot”, som till Carl Larssons stora besvikelse refuserades av Nationalmuseums styrelse. En skiss till ”Midvinterblot” finns på Dalarnas museum.
Grafikern
Carl Larsson kom i kontakt med grafiken redan som akademielev men det var först långt senare som han fördjupade sina kunskaper. Efter flytten till Sundborn inrättade Carl Larsson ett ”etslokus” i Falun. Ateljén på Blindgatan i Falun finns kvar och är öppen för studiebesök.
Tecknaren
All bildkonst börjar med teckning och Carl Larsson tecknade gärna. Han försåg ofta sina brev med teckningar och till namnsdagar och bemärkelsedagar ritade han ofta personliga gratulationskort.
Illustratören
Carl Larsson startade elevtidningen Pajas på Konstakademien och av en tillfällighet fick redaktören för skämttidningen Kasper syn på en av hans teckningar. Carl Larsson blev snabbt en driven och eftertraktad illustratör och arbetade både som illustrerande tidningsreporter och bokillustratör. Hans illustrationer i Viktor Rydbergs Singoalla, är några av de mest kända.
3. Karin Larsson – en djärv och stilbildande formgivare
Visningen koncentrerar sig på Karins roll som nyskapande och stilbildande formgivare långt före sin tid. Visningen passar grupper som är intresserade av design och inredning med inriktning på textil, möbler och färgsättning.
Efter flytten till Lilla Hyttnäs började Karin utveckla sin mycket personliga känsla för design och inredning och fyllde huset med moderna textilier, rustika möbler och djärva färgsättningar. Karin och Carls konstnärskap levde i stark symbios – hon skapade hemmet som han avbildade. I dag har Karin definitivt klivit fram och fått ett välförtjänt erkännande som konstnär där det stora genombrottet kom i samband med utställningen på Victoria & Albert Museum i London 1997. Under 2009 lyftes även Karins klädintresse fram i samband med specialutställningen "Sundborn Fashion Summer – Karin Larsson 150 år".
4. Carl Larsson och nationalismen
Visningen fokuserar på Carl Larssons ”svenskhet” och den starka nationalism som präglade sekelskiftet. Hur såg dåtidens verklighet ut? Finns det någonting som kan sägas vara typiskt svenskt, hur ser det i så fall ut och har det förändrats genom åren? Visningen avslutas med en diskussion i ateljén. För att få ut så mycket som möjligt av besöket är det bra om gruppen tidigare har diskuterat dessa frågor och har lite bakgrundskunskap.
Sekelskiftets Sverige
Den svenska nationalismen har sin grund i skandinavismen, som byggde på stark nordisk samhörighetskänsla. Med industrialiseringen växte en mer aggressiv svensk nationalism fram med tydligare fokusering på krigs- och frihetshjältar som Engelbrekt, Gustav Vasa och Karl den tolfte.
Samtidigt fanns en stark känsla för hembygden och naturen som en kontrast till industrialismen och stordriften. Romantiska och idealiserade bilder av den svenska landsbygden kom att spela en viktig roll i konsten och litteraturen. I den moderna världen framstod landsbygden och det lilla sammanhanget som tryggt och ursprungligt. I Sverige stod Dalarna modell för denna hembygdsromantik och runt sekelskiftet växte det fram en tydlig dalarörelse inom svensk kultur och turism.
Carl Larssons flytt till Sundborn 1901 låg helt rätt i tiden och genom sin konstnärliga dokumentation av livet på Lilla Hyttnäs skapade Carl Larsson – medvetet eller omedvetet – den bild av hemmet, familjelivet och hembygden som blev själva sinnebilden för det typiskt svenska, både i våra egna och omvärldens ögon. Familjen Larssons liv blev nästan offentlig egendom och deras hem la grunden till det svenska folkhemmet och en ny form av nationalism.
Men vad var det egentligen Carl Larsson gjorde? Och var det han som gjorde det, eller var det i själva verket Karin? Och hur svenskt var det egentligen? Var hämtade Carl och Karin inspirationen till sitt egensinniga hem och sin fria familjesyn? Vad har varit positivt och negativt med denna Sverigebild? Hur ser dagens och morgondagens bild av Sverige ut?
Frågorna är många och öppnar upp för en intressant diskussion om lokalt och globalt, dåtid, nutid och framtid.
5. Kommersialiseringen av Carl Larsson
Vad får man göra med bilder? Var går gränsen för vad som är etiskt rätt? Vad betyder det att Carl Larssons motiv finns på kakburkar och askfat, att det finns en glass och en servis som heter Sundborn? Visningen riktar sig till grupper som är intresserade av konst, design och marknadsföring och som vill lära sig mer om upphovsrätt och kommersialisering av skapande verksamhet.
Skaparen av ett svenskt ideal
Det var genom Bonniers spridning av Carl Larssons litografier och färgreproduktioner som han blev Sveriges mest folkkära konstnär. Ellen Key, som arbetade för att sprida kultur till arbetarna, skriver i en bok att alla kunde köpa billiga häften med färgtryck av Carl Larsson och att Sundbornsidyllen snabbt fyllde arbetarhemmen. Skönheten var inte längre ett privilegium bara för de rika, Carl Larssons idealbild av Sverige spreds i alla samhällsklasser.
Carl Larssons bilder blev symboler för en livsstil. Karin och Carls stil var ljus och färgrik och många följde i deras fotspår. Femtio år efter Carls död, blev det fritt fram att reproducera hans bilder och Sverige översköljdes av Carl Larssonmotiv på vykort, kakburkar, tallrikar, brickor, askfat m m. Men det var inte bara konstmotiven som kopierades, även möbler och textilier har både plagierats friskt och inspirerat till nya tolkningar av den svenska stilen. Men var går egentligen gränsen för vad man får göra med egna eller andras verk?
Vad betyder begreppet upphovsrätt?
Upphovsrätt uppstår automatiskt när man skapar ett verk och innebär att man har rätt att bestämma över hur verket ska användas. För att få upphovsrättsligt skydd krävs att det som skapats har s k verkshöjd. Enkelt uttryckt betyder det verket ska ha en individuell särprägel. Det är också viktigt att komma ihåg att upphovsrätten aldrig omfattar de idéer eller fakta som verket innehåller, utan bara själva utförandet.
Den rättsliga huvudprincipen är att varje litterärt eller konstnärligt verk åtnjuter skydd oavsett i vilken form det uttrycks och att det är upphovsmannen (eller dennes arvingar) som har upphovsrätten. En bearbetning av ett befintligt verk kan även åtnjuta ett självständigt skydd, men upphovsmannens rätt är då beroende av att den ursprungliga upphovsmannen har tillåtit bearbetningen. Upphovsmannen har rätt att överlåta den ekonomiska rätten att mångfaldiga och sprida verket. Upphovsmannen har upphovsrätt under sin livstid och 70 år efter sin död.
6. Arkitekten Carl Larsson
Visningen fokuserar på Carl Larsson-gården som ett personligt arkitekturexperiment. Huset är tillbyggt sju gånger och lösningarna är präglade av såväl egensinnighet som praktiskt nytänkande. Guidningen börjar utomhus och fortsätter inomhus så att gruppen kan följa hur de olika lösningarna påverkar varandra interiört och exteriört.
Ljuset var mycket viktigt för Carl Larsson och man kan se hur han använde ljuset både som ett arbetsredskap och ett stämningsskapande hjälpmedel. Det är fullt av vinklar och vrår i huset och det finns många exempel på ovanliga men finurliga lösningar. Huset har successivt anpassats efter den växande familjens behov och i de många till- och ombyggnaderna ser man tydliga spår från andra länder och kulturer. Trots alla stilbrott och märkliga inslag bildar huset en harmonisk helhet. Denna visning inspirerar förhoppningsvis till egna fantasieggande arkitekturexperiment i Carl Larssons anda.
7. Två hem – Lilla och Stora Hyttnäs
Ett kul sätt att visa hur ovanlig både familjen Larsson och deras hus var, är att jämföra med grannhuset på andra sidan vägen. Kontrasterna mellan Familjen Linderdahls praktfulla 1800-talsvilla, Stora Hyttnäs, och familjen Larssons personliga konstnärshem är stora och de är intressant att se hur nära vänner formade sina hem så olika. Visningen är ett unikt tillfälle att få insyn i hur livet kunde gestalta sig i Sverige runt sekelskiftet.
Tips!
Gör besöket på Carl Larsson-gården till en heldagsutflykt. Idylliska Sundborn är ett perfekt att utflyktsmål. Här finns bl a moderna utställningar på Konsthallen Kvarnen (som fr o m 2008 tillhör Carl Larsson-gården), Carl Larssons porträttsamling på församlingsgården och Sundborns vackra kyrka som dekorerats av Carl Larsson.
Kombinera visningen med eget skapande och låt gruppen skapa egna Carl Larsson-motiv i trädgården eller njut av en härlig fikakorg i Stora Hyttnäs underbara trädgård. Hör av dig till oss för att boka uppskattade kringarrangemang.
Före
Under
Efter